|
|||||
DömD 1999 - Små och stora kilar gör saker tillsammans Ett stort tack redan nu till änglarna som arrangerade denna fest; D-Group, X-Group, och A-Cats, ni rockar hårdast, skitbra gjort! PS: Det var Annelie som väsnades! DS Bilderna vi tog finns här Onsdag 24/3 - Förspel
Den här dagen är rastlös för att fatta det hela kort. Tåget går inte förrän fyra på eftermiddagen, och det finns
ingen föreläsning att gå på. Återstår alltså bara att springa i cirklar och upplysa alla om att man åker om 349
minuter, att man åker om 348 minuter och så vidare. Till slut får man äntligen slita på sig overallen och ta bussen
ner till staden. Folk som inte är klädda som oss tittar konstigt, men det var ju länge sedan man vande sig vid det.
Väl på tåget visar det sig att det var lite lugnare än de två föregående åren, fram till midnatt händer knappt något
förutom att Tjockis upptas från XD6 till DörrStopp under namnet #33, men det är ju i och för sig inte så lite.
Vi börjar spela neger, ett kortspel som under resans gång döps om till Ocho ([Åttcho]), vilket även #33 gjorde. Vid midnatt har däremot spriten börjat verka på en del väl utvalda individer och diskreta blickar efter kvinnorna som passerar förbi kupén börjar bytas ut mot romantiska pikar som 'ÖÖÖöh bruden, kom hit!!'. I och med att ingen stannar och skäller så utgår #32 från att de uppskattar det. Efter ett tag kommer även Muhlbach och Herman från Söhl in och gör oss sällskap. Muhlbach har slagit sig i ansiktet, och vi utgår från att det är en engångsföreteelse. Vi har fel. Herman bestämmer sig efter ett tag för att hämta ett par öl och kommer efter ett par minuter tillbaka med en platta öl. När han skall ta sig in igen väljer han metoden fritt fall via utsträckt fot. Vi har sett när det sprutar öl om folk som faller, men faktiskt aldrig att det sprutar ölburkar. Fascinerande. Några timmar till orkar vi spela kort innan vi somnar. Torsdag 25/3 - FörDömD
Vi kommer fram till Stockholm varpå några går på Mc Donalds vid centralen. Förutom att maten smakar skit,
ambulanspersonal släpar ut en kille från toan, och en annan kille tassar omkring med en pistol i bältet händer
inget särskilt. #32 förstår inte vad folk har emot Stockholm (ironiskt). Tåget ner till Linköping är av X2000-typ, går
fort som fan och är tråkigt (Där går ju inte att festa), men det faktum att vi snart är i Linköping och därmed på
DömD håller oss rejält taggade.
Nere i Linkeboda blir vi traditionsenligt hämtade av Janzon och ett gäng andra ur Aristocats. Janzon är en trevlig prick och att han brukar medföra vin i fickorna den här tidpunkten på året, gör ju inte att vi tycker sämre om honom. Vi får åka Mercedes A-klass därifrån vilken till vår stora besvikelse inte välter. #32 hittar snabbt en komradio vilken han har en lång monolog med. Efter ett bra tag blir övriga i bilen leds på honom så till den milda grad att han fråntas radion under hot om våld. Äntligen på Skåland! Vi älskar det stället, mest för att vi funkar som guldfiskar på så sätt, att vi aldrig kommer ihåg att vi varit där och för att munnen är vätskefylld mest hela tiden. Nu får vi även träffa Fredrik Sköld och Håkan Sagvik som är våra faddrar och visar sig vara heljusta killar. Fredrik avviker dock snabbt igen för att räkna röster i något val som rimmar på skum. Eftersom vi i panik konstaterat på tåget att det inte finns någon tratt med, åker #31 och #28 med Larsson i A-Cats för att inhandla tratt och slang. Det visar sig vara svårare än de trodde, men efter ett antal affärer och en järnhandel har de fått ihop en rejäl tratt med vidhängande tvättmaskinsslang. Under tiden spelar de kvarvarande Ocho där Håkan förlorar stort och får dricka en rätt stor mängd srpiit vilket gör honom både gladare och trevligare, för att inte använda uttrycket jättefull, så när #28 låter honom testa den nya tratten med en innerdiameter på en tum, blir han sjuk i magen och måste kräkas. Stackars Håkan. Vi ser dock till att fotografera honom. Bara lugn Håkan, fotot tillsammans med en hel del andra kommer upp på hemsidan så småningom. Även #33 får pisk i kortspel och når lika plötsligt som oförvarnat den nivå där det inte får plats nått mer. Herman som sitter bredvid kastar sig i skydd när den första salvan landar i hans knä. Sedan sätter #33 snabbt nivån på festen genom att tillverka en familjepizza med en diameter på 2,5 meter på Skålands golv. DörrStopps städfirma rycker snabbt ut med #21 i spetsen och städar upp. Efter ett tag visas vi till vår bostad, ett allrum med en himla massa soffdynor. När vi lagt ut alla dessa på golvet påminner rummet mest om en dansk bordell eller något, men trevligt är det. Väl tillbaka på Skåland händer inte så mycket utöver det vanliga biljettpillandet och märkesköpandet, så vi letar upp Håkan igen istället som ligger på sin säng och ser blek ut. Trist att behöva bli magsjuk just idag... Efter en stunds övertalning reser han på sig och visar oss, efter en kort spypaus på gräsmattan utanför, till en heltrevlig bastu. Den har dubbla aggregat och luftsluss, så där blir förbaskat varmt och skönt. Dock lite för varmt för vissa, vilka går ut och bänkar sig i duscharna istället. Efter ett rätt stort alkoholintag börjar det vid det här laget snurra rätt juste. Trevligt trevligt. Ulvesson som är ProvStopp på resan, #32, Blörn och Robban (två fysiker som åkte med D6) börjar traska mot Kårallen efter ett tag. Kårallen har också en ganska hög guldfiskfaktor av samma skäl som Skåland. Men där finns det mer fina flickor som onyktra pojkar kan jaga. De är dock skitdåliga på att jaga brudar ikväll och kammar rysligt mycket noll. Så småningom när alla anlänt börjar FörDömdsittningen i gasquen på kårallen där vi försöker starta det traditionella matkriget, den här gången med korvstroganof. Vi verkar dock vara ensamma om att kriga och de andra blir mest sura över att de har korvbitar i nacken hela tiden. Till slut blir en av tjejerna vid bordet bredvid ilsken, och börjar marschera mot #32 med en tallrik fylld med ammunition. Han kontrar snabbt med att stjäla bordgrannens middag och få till ett dödläge, varvid hon inser problemet med sin strategi och sätter sig igen. Snudd på orättvist tyckte #32 när det var #28 som plockade henne med en korvbit till att börja med. Snapsutdelning påbörjas, men personalen är lite slarvig och glömmer bort att ge #31 och #32 snaps tre gånger, åtminstone är det vad vi får dom att tro (Egentligen var Staben 99 utmärkta som servitörer och arrade en riktigt trevlig sittning. Särskilt snyggt var det när "#28" plötsligt dök upp som servitör). Vid det här laget har #28 ätit upp det han inte förpassat i kaströrelse och passar sittande vid bordet på att ladda inför kvällen med en välbehövlig tupplur som dock är lika kort som den är djup. Efter maten är det rajraj på dansgolvet i baljan. Efter en date med våra tre petkompisar som väntar utanför börjar det bli riktigt suddigt. När vi kommer in igen håller Jävlar Anama på att rocka loss. Alla tittar lite illmarigt på varandra varefter #28 äntrar scenen och trattar bandet. Två gånger! #32 och #33 gör några halvdesperata försök till ragg och misslyckas. #28 väljer att ställa sig i baren med lite kända ansikten från X-Group i form av Janzon, Niia, Ölm, Charlotte med flera vilket snabbt leder till en rejäl fest. När baren börjar bli enformig och de flesta drinkarna är provade kryssar sällskapet sig genom kårallen för att ytterligare några öl och drinkar senare hamna i verkstaden längst bak i kårallen. Där spexar #28 till det lite med det ökända partytricket "rådäcket" varefter benen inte riktigt vill bära längre. När Janzon inser det omöjliga att parta vidare med #28 bäddar några omtänksamma i X-Group ner honom i verkstadens soffa där han får ligga för natten. Efter ett tag tar Kårallen slut och vi blir ivägsparkade till Skåland. #32 blir kvar ett tag med ytterligare en tjej och försöker ragga mer, det går som vanligt. Lätt bedrövad hittar han en katt som han tar med hem istället. Det är lättare att kommunicera med Bengan som katten döps till än #31 som också går hem med #32.
Fredag 26/3 - Vatten överallt
#28 väcks vid åttatiden på morgonen av Puttes frenetiska bankande på den toadörr vilken #28 förpassat sig
bakom en timme tidigare. Efter att ha fått lite bättre koll på sitt geografiska läge och en del annat som kan vara
skoj att veta efter en fest, beger sig #28 hemåt med oraska steg, hittar lyckligtvis hem och somnar ovaggad
bredvid #32.
Två timmar senare vaknar alla och är fruktansvärt bakfulla, vissa mer än andra (läs #28). Det ligger en katt på Björns fötter. Konstigt. Håkan bjuder oss på frukost. Fett med stilpoäng till honom. #32's mage har dock synpunkter på att blanda mat med spriten som är kvar där nere och skickar upp rubbet. Nu bär det av till badhuset och det är buss som gäller för att ta sig dit. De flesta känner ett akut behov av att kräkas på bussen, men det går lyckligtvis bra. Inne på badhuset hittar #32 och #28 flytande madrasser som man kan vila på. Supernice. I vattenrutschkanan med automatisk tidtagning tävlar folk som vanligt om vem som kan ta sig ner fortast. #15 vinner. Även det i vanlig ordning. När man varit under vattenytan en stund piggnar man till, men den skallige killen som har på sig baddräkt gör magen orolig. #32 funderar på att spy vid synen, men kommer på att det vore oartigt och låter bli. Badhuset passerar utan mycket mer märkvärdigheter och det blir dags för tintorunda. Vi ser till att vara sist ut på startfältet, för det vet vi att vi är bra på. #28 kan fortfarande nätt och jämt gå och prata. Ser jobbigt ut. Nu blir vårt lag till fyra fem lag, och vi måste givetvis ha vin till alla lagen. Jättesnälla A-katter ger oss bussigt vad vi behöver. Sköld klämmer ur sig den, i sällskapet, något ogenomtänkta kommentaren att han är en jäkel på att dricka sprit varpå #32 och #31 snabbt trattar honom med en halvliter sprit och energidryck. Rundan kommer igång, precis som Sköld. Hans högerfot verkar gå fortare än hans vänstra, och vänstra mungipan verkar prata fortare än den högra. Det hjälper inte ens att ge honom mer vin, längre än till första stationen kommer han bara inte. Ulvesson hittar ett träflygplan han brukade leka med som liten och leker lite med det medan #32 plåtar honom. Det går åt mycket vin för att driva oss framåt, så det fylls på konstant. Vi träffar på Björne och Charlotte som lär oss göra såpbubblor. Här drabbas vi av rundans första och enda bakslag, Sats och gänget som går före har i ett obevakat ögonblick snott samtliga fem(!) vinflaskor som var kvar så det finns inget kvar till oss! Det enda spår de lämnat efter sig är Robban i F1 som ligger utslagen i bakåtstupa däckläge över en gigantisk rot på marken. Lite längre bort stoppar Foppa, vår andra ProvStopp, käckt en bil och frågar om föraren vill vinna en flaska tinto på en kul tävling, men föraren är inte så intresserad. Efter efterföljande poesistund där #15 läser dikt högt och #31 och #32 målade fina konstverk, där centrala temat var dörrstoppar, börjar det bli på tok för mörkt för tintorunda. Därför tågade vi raskt igenom slutet med några korta pauser för vinpåfyllning och Robban som tog på sig det ansvarsfulla jobbet att snitsla banan. Väl tillbaks till resans mål, Skåland, ligger Björn på mage i gräset och spyr. Färgen är svår att beskriva med ord, men rödbetssalladschockrosa är väl nyansen som är närmast. Efter ett tag kommer en fadder från Y-sektionen och gör honom sällskap. Fantastiskt nog blir det samma färg som Björn just hävt ur sig och Robban snitslat banan med. Slump? Vi ser givetvis till att fotografera även detta. Efter detta är det dags att gå till Herrgårn. #28 som har huvudvärk och hosta från gårdagen knallar hem och sover några timmar istället. Robban tycker maten passar bättre på Herrgårdens golv än i magen och lägger den där, efter att ha ätit upp den. När chefen blir lite upprörd tycker #32 det är bäst att leda hem Robban. På väg tillbaks träffar han Björn som också blivit tvungen att lämna in för kvällen. Maten ja, någon har som vanligt haft roligt med kryddorna i chilin, helvete vad starkt det smakar. Även idag får vi en glömsk servitris och #31's och #32's öl blir bortglömda ett par gånger var. Det glöms även att ge den tomma stolen öl ett par gånger, men vi tycker om henne ändå. Vi tycker om alla som ger oss en massa öl. Efter maten vill folk ha punsch. Detta markeras tydligt genom att sjunga "Rajrajrajrajrajrajrajraj, PUNSCH!" en halvtimme i sträck. Till slut förstår personalen och ger oss vars sin punsch. Efter maten är det dags för rajraj igen, och vi ser ingen anledning att motsätta oss. En som däremot motsatte sig var dörrvakten. Klockan tio i två går #32 ut för att lufta sig, och klockan tio över två vill han komma in igen, men det tycker inte vakten, för #32 hade inte sagt till innan han gick ut, vilket han i likhet med de flesta andra på Herrgården inte visste att man behövde. "Puss och kram för den, härligt skoj att gå hem ensam" tyckte #32. De flesta fick säkert sova alldeles kalasmysigt - detta kan nog inte sägas om #21 som fick tillbringa sin natt brevid en sönderslagen ölflaska i ett trapphus där han gång efter annan tvingas värja sig från partajande tyskar som vill ta hand om honom. Anledningen till denna incident skulle kunna vara det faktum att de är helvetes rädda för inbrott i Linköpings studentkorridårer. Nåväl, lagom till vi andra börjar vakna kommer en ledbruten #21 intraskandes och lägger sig på fadder-Håkans säng. Det är sedan en omöjlighet att få liv i honom vilket är en stor anledning till att flertalet bommar tintolottot(TM).
Lördag 25/3 - Va, skulle vi kastat pil också?
Alla vaknar (de flesta i förvånansvärt god form) och går bort till Håkan som återigen ger oss en kunglig frukost.
Klippa! I gasquen på kårallen bjuds på mat och filmvisning. Beavis and Butthead och Alien 4 var lysande filmval,
stilpoäng för dem! Muhlbach har lyckats skada huvudet igen. Han har visst en olämplig ovana den där killen. Vi
börjar snabbt hälla i oss alkohol, och den går ner finfint. Stämningen blir dock lite bestört när stoppisgänget efter
ett stort antal ljusa Åbro upptäcker att det finns Bayerskt på tapp också. Åbro Bayerskt förvisso, men ändå! En ny
runda beställs snabbt in. Stämningen i gasquen blir så bra att vi bestämmer oss för att hoppa över tintolottot och
stannar därför i gasquen tills Holmis i baren vill att vi och Aristocats skall gå därifrån.
På väg till Skåland hittar vi en gruslåda som #28 och Ulvesson provligger lite i. Fina foton blir det. En fin skylt på vägen bestämmer vi oss för att låna. Skylten sitter dock fast på en stolpe som sitter fast i en betongklump som sitter fast i marken. Skiftnyckellösa som vi är plockar vi med oss alltihop. Genom att bära upp skylten på toppen av en gångtunnel, och därifrån släppa den i marken försöker Muhlback slå sönder betongklumpen, men den håller hur fint som helst. #31 och #32 finner snabbt på råd och går till den närliggande bensinmacken för att få hjälp. Där har några andra redan lånat skiftnyckeln, så #31 får låna en polygrip istället. Ett äldre par stannar upp och tror att #31 och #32 är ballongflygare. När de går önskar de lycka till med att få loss skylten, det går fint. När alla väl är på Skåland får vi höra om en kille som försökt skrämma bort #21, #15, #24 och provstopp #1 samt våra kompisar i X-Group, vilka samtliga spelandes Ocho sitter och dricker upp resterna från tintorundan. Vad som hände vid knepigafarbrornincidenten var att den något semiförfriskade gentlemannen stormade in på Skåland yttrandes "Vilket av er svin är det som är ansvarig här!?". Denna fråga tarvar ett svar, svaret blir det att X-Group är de som är ansvariga och kommer städa upp efter Dömd. Vidare påpekas av Öhlm hans otroligt otrevliga attityd vilket gör att mysfarbrorn ytterligare antar försvarsställning och säger att han minsann är medlem i Hyresgästföreningen *nervdaller*. Efter detta ger han sig i samspråk med en annan X-group och påpekar att han minsann, tillskillnad från den frackbeprydde X-grupparen, kan klä sig som folk - inflikas bör kanske att mannen vid tillfället bar t-shirt med snickersjacka och gällivarehäng på jeansen. Då vi alla började småle åt hans uttalanden blev han ytterligare lite försvarande och började veva efter Öhlms kepa, när då #21 påpekade att han skulle lugna ner sig och gå därifrån häver mannen ur sig något om att allas vår Starvin-Marvin är en tjockis och att om 20 minuter skulle vi alla få ångra oss. 20 minuter senare hände nada. #32 passar på att utnyttja partypausen genom att köpa fem öl och försöka ta sitt tredje Söhl-märke. Han har dock vissa problem. De avgrundsrapar han ger ifrån sig får oss andra att börja garva, vilket även får #32 att börja garva och därför tappa koncentrationen. De första fyra ölen går ner som en dans och tiden ser bra ut. När han kommer till den sista slurken och skall bereda plats för den med ännu en monsterrap tar han sats och (konstpaus) gör hejdlöst fnittrande en vacker fontän framför sig på asfalten för att sedan ramla över på rygg asgarvande. Sällan har någon haft så roligt när de missat ett Söhlmärke. Vi fortsätter vidare till Max i X-Group där vi köper mer öl inför kvällens övningar. Eftersom vi inte vill vara med på sittningen, går vi och äter pizza istället. När vi ska gå hör vi att det åskar. #28, #31, Ulvesson, Sats och #32 bestämmer sig för att vänta ut regnet. Det gör inte de andra. Regnet kommer med besked och förvandlar snabbt gångvägen utanför till en veritabel flod. Snopet för de som inte väntade. Efter en uppsättning pizzor kryper vi ner i en bastu på området med vår nyinköpta öl. Herman och Muhlbach väljer att somna i ryggläge på var sin brits. Istället för att gå på finsittningen bestämmer vi oss för att mumsa burgers på grillen vid macken på vägen till Kårallen. Den största delen av sällskapet lyckas komma dit ca 5 minuter innan de stänger dörren till serveringen. Detta innebär att Bjärn & Co får äta utomhus, efter en del förhandling av Herman lyckas vi dock få tillstånd att ta in dem i värmen istället. Sin vana trogen limmar #33 som satan och grillbiträdet smälter fortare än en kil i mikron på kårallen. Dock kammades det nada även där - men vem vet, hon lär ju jobba kvar nästa år oxå. När alla piggnat till och klätt upp sig lite går vi till middagssläppet på Kårallen. Sats fäller en olämplig (eller hur man nu ser det) kommentar att festen är lite torr, varpå en Lingare snabbt hugger honom i nacken och släpar in honom i srpiitförrådet. När han kommer ut igen, nu med ännu större leende, travar #31 fram och ber att få smaka på den grogg Sats har i handen. Eftersom #31 inte har koll på hur mycket srpiit det är i groggen sveper han kaxigt hela, för att sedan göra en snabb språngmarsch ut. Dörrvakten som han slickat i örat under fjolårets släpp hjälper honom snällt att bli av med maginnehållet. Godhjärtad tös. #33 bestämmer sig för att göra nya raggningsförsök och lyckas förmodligen ragga på samtliga i lokalen utom tre fyra stycken. #32 får syn på två tjejer som dansar med varandra, och frågar om han får vara med. Den första däckar snabbt och den andra kräks efter att ha hånglat med honom. Starkt jobbat. Vi förstår henne väl. Kvällen avslutas på Skåland där #31 däckar på ett bord och #32 däckar mot #31. Vid sjutiden knallar vi hemåt, mycket nöjda efter ännu ett jättefestligt och lyckat DömD. Fett med credits till D-Group, X-Group och A-Cats för det. Vi ses på fejden 1999! Bilderna vi tog finns här Våran officiella reseberättelse |