DömD 2001 - Jag vet inte varför, men han ska ut

Det här är reseberättelsen om Dörrstopps tripp till DömD 2001.
Ihoptänkt och producerad av #32. Något redigerad av #28.

Onsdag

Det här året går tåget något så när sent på kvällen, så solen har hunnit gå ner när #32 efter många om och men tagit sig till #31 med packningen. Han och hans flickvän hjälps åt att försöka fixa ihop den till något användbart och det är lite förvirrad stämning. De kommer dock ganska snart iväg och har även fått #28 med sig.

Mer problem blir det när de skall hämta D6-Homo. Med lite paniktempo har han sekunden innan hunnit laga färdigt matsäcken som ska förtäras på vägen ner och det blir att köra en langning av material ut till bilen. Tiden börjar bli knappare. På vägen kommer förslaget att köra tvärs över stan och hämta några plattor öl som nån D6a glömt och även en plånbok som en annan guling lyckats glömma. Det blir bara tid att hämta plånkan och det blir i paniktempo det (rätt imponerande med en gammal Volvo diesel faktiskt).

När tåget börjat rulla och det verkar som vi fått med oss alla ombord kommer snart förslaget att vi ska lira Ocho. (Gee, vilken överraskning). De första omgångarna går riktigt bra (#32 vinner med krossande marginaler), men sen schabblas det till. En paus uppstår och spelordningen börjar om från scratch. Gissa om #32 förlorar utav helvete. Samtidigt går vår bandare på högvarv, KungFuGirl loopas om och om igen. Allt eftersom man börjar få i sig lite kvalitativ Siggegrogg så blir musiken allt angenämare. Kortspelandet fortsätter tills sent in på natten. Konduktören kommer med lite synpunkter om att vi väsnas, men #39's storslagna raggande fixar så vi blir väl bemötta. XD6 görs vid denna tidpunkt till stoppisar och de får sätta igång sin syjunta. Det hela blir mer och mer oorganiserat, #39 och #42 fixar sig lite mellanmellanfest mellan två vagnar, så #31 och #32 hjälper till att höja stämningen. Här blir dock #42 kinkig och fajtar sönder bandaren som det poppas med. Batterierna rullar ut och vi hittar aldrig det sista. Illa. Stämningen lättar dock lite när #32 kommer på att vi kan ge Enuck en gammal kär DömD-present. Han får sitt livs tredje Malaco. Det är nu som #31 kommer på den fina iden att börja leka med de fyrverkier som han tagit med sig. De är av modellen raket som flyger tyst en bit och sen toksmäller. Han hänger sig ut genom fönstret och skickar iväg en. Bakom honom skriker dock tre dörrstoppar i panik "NejNej Ubbe det är en tunnel det är en tun" KABLAAAM!!! Med ögon stora som fotbollar och ett leende som pekar på psykos mer än lycka kommer han tillbaka till kupen och gömmer undan prylarna. Konduktören gör det enda vettiga och börjar fråga D6 vem det var som smällde. Oss frågar hon aldrig.

Under högljutt fnitter tar vi oss vidare till Panorama-vagnen som nu är övergiven. "Jäkligt meningsfullt med en panoramavagn i Norrland" menar #32, "helt beckmörkt är det, ungefär som att ha svart tak bara". Att det händer att tåg även går dagtid reflekterar inte skåningen över. Där finns dock jäkligt bekväma stolar. Vid tretiden bestämmer #32 sig för att han är för trött och kraschar i sin säng. Vid det laget har redan #31 kört resans första däck ovanpå #28s packning i #28s säng. En fin juckställning ovanpå hockeytrunken har han fått till. Allt blir svart.

Torsdag

#32 sover lite oroligt under natten, men är klyftig nog att hälla i sig lite virke varje gång han vaknar. Detta gör att han knappt känner av bakfyllan när han vaknar tidigt på morgonen, först av alla, med ett sjuhelsikes partyhumör! Bandaren åker på med fin volym och efter ett par stadiga klunkar ur #31's Vicksblå-shot och ett antal ivriga PEEKABOO-rop försöker han att rivstarta igång resten av vagnen, men intresset är milt uttryckt svagt. Han kommer dock fram till att D6 säkert har bättre röj, unga och starka som de borde vara. Men icke. Dom mesarna ligger och kramar sina alkoholfria kuddar likförbannat. Det tar närmare en timme tills han lyckas få ett par D6or på fötter och ytterligare en tills Dörrstopp börjar röra på sig. Alla utom #33 som med sitt rufsiga hår, underliga skägg och uppdragna skabbiga filt ser precis ut som en lodis. Detta påpekar #32 skrattande medan han försöker få liv i honom. Allt misslyckas ända tills han provar det gamla "kör upp stortån i arslet"-tricket på honom. Då vaknar han till och börjar vara lite social. Alla har vi våra startknappar. Det är dock fortfarande D6 som håller det roligaste tempot anser #32, så han partajar med dem. Vi kommer fram till Fjollträsk och knallar direkt till X2000-tåget. De har av tradition tidigare varit gnälliga och tråkiga resor men i år visade det sig annorlunda.

Det hela börjar med att en sur gnällig tant börjar orera om att #31 sitter på hennes plats. Han visar då upp biljetterna som bekräftar att vi har bokat hela intervallet vi sitter på och att det tydligen blivit en dubbelbokning. Jämrande och snattrande tar hon till slut en annan ledig stol och vi får ett problem mindre. Fler missnöjda passagerare dyker upp och försöker ta platser av oss men Reisgeleiter 31 viftar självsäkert med biljettbunten. Efter ett tag så frågar han vad det är för dag idag. #32 upplyser honom att det är den 29e. #31 gör genast det enda rätta *not* och utropar bestört att vi har fel datum på alla biljetter. Behöver det tilläggas att temperaturen i vagnen sjönk ett par grader när våra medpassagerare hörde detta? Konduktören kommer och vi kommer fram till att vi måste släppa våra platser till de passagerare som begär detta och vi går lite motvilligt med på det. Stort tack till Avanda Tours för det här. När #31 bokade anslutningen till Linkeboda så ansåg de tydligen att vi skulle hinna med ett tåg som gick 09:00 den 28:e om vi åkte ifrån Luleå 21:00 samma kväll. Vackert jobbat. Det hela löser sig dock när #42 med flera börjar dra igång en mellanmellanfest mellan två vagnar. Jag vet inte om du vet hur det ser ut där vi var, men det är enkelt uttryckt fyra dörrar med kanske 2 kvadrameter golv emellan. På det utrymmet fick vi in uppåt 12 lika festande som glada själar. Med bandarna på fullt rajraj blir det skönt ös hela vägen till LKPG.

#32 kommer av tåget och har mot alla odds båda väskorna med sig i år, Tjohoo! När han ser #42 börja tokspringa inser han med ångest i hjärtat att han håller på att skaffa sig guck först. #32 tar ylande fart efter honom. DÄR ÄR JANSSON!! Han och ett helt gäng andra trevliga A-katter ger oss all Guck vi kan tänkas behöva och mer därtill. Några bestämmer sig för att åka med första bästa bil mot Systemet eller bostäderna, men #42, #39 och #32 anser att det är klokare att sätta sig på backen, lapa solsken och en hel del Guck. Dock är det nåt underligt med Gucken i år, den smakar curry. Skumt.

När de kvarvarande känner att de börjat komma i fin form rycker #32 tag i Mange, en ACat som enligt ryktet är spritansvarig, och får skjuts bort till Skåland. Som vanligt är det bra drag även i bilen mot Skåland och #32 demonstrerar hur man kan använda rakt-fram-blinkersen i rondellen (varningsblinkersen för er oinvigda). Framme på Skåland så får alla lite biljetter och andra trevligheter. Det är först då #32 mycket bestört kommer på att det han trodde var två ärligt stulna flaskor Guck egentligen var två helt vanliga flaskor lättcider. Snopet värre. Vi får träffa våra faddrar som hjälper oss till bostaden där vi ska bo. Det visar sig vara samma allrumsliknande liten lokal som vi bodde i 1999, men tyvär är den gamla hederliga porrsoffan (se egen reseberättelse) förvandlad till en redig hög med kaffeved efter en fest några dagar tidigare.

Vi får höra att det ska grillas, så vi tar med oss några flaskor grogg och beger oss med raska steg mot matplatsen via Ryds centrum för att inhandla en försvarlig mängd rostbiff och grillolja. Där kommer #31 och #32 på att vi kan köpa lite salpeter, socker och ättika och göra lite rökbomber. Sagt och gjort. På väg mot grillplatsen testar de sina inköpta kemikalier, men de funkar tyvär lite under förväntan. Det grillas och groggas och groggas och groggas och TittaPåKukenSara har dykt upp som phadder för XD6 (nu Dörrstopp #45 - #50), och är precis lika trevlig som vanligt (Ungefär lika groggad oxå). Efter ett tag börjar det bli dags att bege sig mot Kårallen. Vi kommer till utsidan och parhästarna 31/32 leker lite mer med rökbomberna och rakterena. Vakterna grinar lite, men allt går bra.

Sittningen påbörjas och Dörrstopp ger järnet för att få igång det av katterna beställda matkriget. Eldgivningen tenderar dock att komma ganska uteslutande från oss, men det är skoj ändå. Vad som ser himla skoj ut är att ungefär hälften av det som #32 kastar tenderar att fastna på #31. Han uppskattar det inte lika mycket när större delen av hans ansikte börjar vara täckt av mat.

Efter sittningen blir #32 mer och mer dragen och efter ett tag även lite nannig varför han tar en tupplur i en jättemysig soffa han hittar. Vakterna tycker inte att han förtjänar att få sova och inte heller att phaddrarna ska plocka hem honom. De tycker att polisen ska hämta honom. När han väl slår upp ögonen gör han det med en osannolik spykänsla och panik i blicken. Han fäster blicken på ett polistygmärke på en svart jacka och hinner reflektera över att märket är jäkligt snyggt innan han inser att han har ungefär 7 sekunder till en historisk jättepizza. UR VÄGEN gapar han och tar fart mot närmaste utgång. De något rundlagda poliserna har stora problem att hålla tempo med två meter panikslagen Skåning, men kommer i kapp när han uträttar sitt ärende utanför porten. "Jag känner en hand som klappar mig på axeln och sneglar ner bakom mig och får syn på en SigSauer pistol. Det är då jag inser att det här är riktiga poliser som jag sprungit från."

Holmis och Ängel (två jättesnälla ansvariga) hjälps åt med vår phadder som nu dykt upp så att #32 slipper sova fyllecell. Polisen ger honom dock en sjudundrande (ganska välförtjänt) utskällning, vilket #32 tycker ser skoj ut då Polisen nästan måste hoppa för att komma i ögonhöjd med honom. De närmaste timmarna tillbringar #32 sedan med att omväxlande sitta i en soffa bredvid dörren och omväxlande springa och kexa. Ängel (som egentligen heter Helena, men faktiskt är jättejättesnäll, fast lite liten) tar himla bra hand om honom *respect*. När väl illamåendet lugnat ner sig så kör en snäll Acat och en phadder hem #32 så han får sova. #32 kommer på att botten (den enda större delen som är kvar) till den gamla porrsoffan utgör en fin sovmadrass. #28 har tidigare kommit på den fina iden att lyfta bort båda dörrarna, vilket gör vår sovlokal svinkall. Det går dock att sova ändå.

Fredag

#32 slår upp ögonen och inser att han hamnat i en valphög med stoppisar. Hans bakfylla är fruktansvärd och iden att börja festa igen är helt främmande. Vi lufsar bort till Kårallen där det bjuds på mumsig frukost. (Tusen tack för äggen och baconen, det hjälpte i massor) Bakom kulisserna går något galet och brandlarmet trippas. Vi blir tvungna att utrymma lokalen och sitta ute på gräset i stället. Gott med frisk luft. När väl saker och ting lugnat ner sig och brandkåren åkt därifrån igen får vi komma in och avnjuta en filmstund. Filmen som visas heter the Ninja Protector och är helt underbart dålig. Feta ljudeffekter kompar de rökbombs och kaststjärnekastande pyjamasnissarna. En kommentar från filmens hjälte; Flickan säger: You said you loved me, och hjälten kontrar med: Never listen to a drunk! drar in rungande applåder och jubel från den manliga delen av publiken, medan den kvinnliga delen tar det hela betydligt svalare.

Det börjar närma sig tintorunda och den första stationen med tillbehörliga mängder vin öppnar. #32 försöker i vanlig ordning att knycka flaskor, men det är inte förrän #42 kommer och hjälper till som det hela börjar fungera bra. Båda två ligger på mage under bordet med flaskorna, och efter ett frenetiskt fajtande får #32 loss en flaska och springer jublande iväg mot landsbygden. #28 som vid det här laget börjat bli ganska rejält dragen tycker dock det verkar enklare att stjäla av #32 än att stjäla av Acats, så han jagar ikapp honom och knycker hans surt förvärvade flaska. As. #32 lyckas dock knycka tre stycken till, och även skjutsa iväg låddan med vin till #46 som norpar ytterligare fyra flaskor. Nu har vi nog mycket att påbörja rundan. "Efter hand som vinet åker in åker både förstånd och bakfylla ut." (tack för citatet Stolpen).

Vi börjar gå iväg mot första stationen, men nån lustigkurre har plockat bort alla snitslar så TPK-Sara har lite problem att hitta rätt. Vi kommer fram till hästhagen och #32 bestämmer sig för att hälsa på hästen. Han håller fram handen, och den kommer glatt fram och luktar. Dock springer hästen i panik efter en sniff. Ett par hundra meter efter oss kommer #31. Han vill också leka med hästen, men bestämmer sig för att bjuda den på lite rödvin. Hästen är dock mer hungrig än törstig och äter kapsylen med vin och allt, den får till och med i sig lite av #31's hand. Alla tycker det är jättekomiskt utom #31 som går och frågar Acats om de har någon erfarenhet av hästar. Vi tar oss vidare mot stationerna och lyckas i vanlig ordning få ungefär sämst resultat av alla på samtliga stationer. I precis samma dörrstopps-anda lyckas vi norpa i stort sett allt vin som förekommer på trippen. Vi kommer till Skåland och #28 lägger en fin chockrosa spya utanför. Inte helt oväntat med tanke på hur bombad pojken börjar bli.

Det festas på en ganska bra stund innan vi börjar gå mot bastun som väntar. #32 går i förväg med phaddrarna i tron att alla andra också ska dit och hämta lite grejor först. Samtliga andra beger sig dock direkt till bastuviken och #32 får använda telefon för att spåra upp dem. Där får han först tag i nån stoppis (okänt vilken), sen TPK-Sara som med ilskna utrop skäller ut #31 som beter sig lite, tja olämpligt, för att sen få prata med #31. Han vet dock inte var han är så #32 får chansa. Han tar med sig lite raketer och lite mer sprit. Sånt behövs ju alltid. #31 blir storförtjust när han märker att #32 har med sig raketer och ber honom skicka iväg en i korridoren. Varför inte? Han lägger den på backen och tänder på. Vilken jäkla smäll! Några få uttrycker att det kanske var lite olämpligt, men de flesta verkar tycka det är skoj. #31 skickar också iväg en, följt av en in i duschen. Den mot duschen var något av de värsta knallarna vi någonsin hört, kåken skakade. Hur skoj som helst.

Tpk-Sara har hunnit bli rejält bombad och på det hyfsat fyllosofisk. #32 får en lång utläggning om hur man ska ta hand om de man tycker om, rätt många varv. Efter ett tag så börjar folk att försvinna från bastun. #42, #39 och #32 hamnar i eftertruppen med ett par Acats. De sitter och partajar på i korridoren och #32 får prova att hälla ren peppermintsolja på tungan. Rockar järnet. Till slut går dom också, men #32 får det smått påfrestande jobbet att hålla reda på Sats. Han får idén att hans skugga muckar slagsmål med honom så han står och käftar med den länge nog för att dom ska tappa bort alla acatsen. Han har också stora problem med att hans högra ben rör sig fortare än det vänstra. Till slut visar sig det dock att högerbenet hade rätt och de kommer på kurs mot Herrgårn. På vägen möter dom ett par killar i skatarbyxor. Den ena frågar om #32 har eld. Det har han och den jäkeln plockar fram en brajja, tjock som en tumme och lång som en bläckpenna. Med ett garv tänder #32 på eländet och fortsätter med #42.

Slutligen kommer alla fram till Herrgårn, och det är fortfarande rätt lugnt där inne. #28 och #31 står och spelar blackjack så #32 joinar lite. Han tredubblar sin insats, men #31 förlorar tyvärr en del. Så pass mycket att ett par tjejer som står bredvid bestämmer sig för att han måste ge sig. Då förklarar #28 och #32 att med en sån firma som #31 driver kan han få lov att bete sig så med tanke på att han bor i ett studentrum. Helt plötsligt hade brudarna nåt helt annat i blicken. Sorgligt. Festen fortsätter och vi tar oss till dansgolvet. Under tiden så har Janson och tpk-Sara fattat tycke för varandra och slaskar lite tunga vid BlackJack-bordet. Gå Janson! Röjet fortsätter tills långt in på småtimmarna då det blir dags att bege sig hem till valphögen och slockna igen.

Lördag

Ögonlocken lyfter sakta och #32 är konstigt nog inte lika bakis som dagen innan. Våra phaddrar undrar varför vi inte gör oss klara för pilkastningen, men nöjjer sig lyckligtvis med förklaringen att det inte är därför vi är på Dömd. Vi sover ett par timmar till innan det börjar bli dags att bege sig mot kårallen.

Där bjuds på lite käk och vi tuggar tacksamt i oss. TPK-Sara sitter utanför och har ågren deluxe. #32 mobbar henne deluxe med plusmeny. #28 som börjat piggna till lite igen bestämmer sig för att våra taco-tallrikar utgör utmärkt ammunition och börjar frenetiskt att kasta på oss andra. Matkriget är igång. På väg tillbaka mot skåland hittar vi gruslådan som #28 däckat i något år tidigare och som vi av tradition uppsökt varje år sedan dess. Sats med flera provligger fnittrande. Efter en groggande promenad mot Skåland är det dags för rolig tävling, "Vem Vill Bli Alkoholist?" som Acats arrangerar. Samma lek har setts på några DS-arr i Luleå, så det muttras lite om plagiat. Upplägget är i alla fall precis likadant som Bengt Magnussons program fast med lite roligare frågor och vinmängder som pris. #32 ställer upp i tävlingen och spränger banken. Ett litermått fyllt med rödvin blev pris och det åker ner i honom och #38 med ett ruskigt tempo. En del av stoppisarna driver iväg mot bastun, medan #39, #42 och #32 sätter sig i solen utanför Skåland och festar i den friska luften istället.

Janson och tpk-Sara joinar lite senare och de är precis lika roliga som vanligt. Ett par roliga citat: "Hur blir man av med irriterande könshår? Spottspottspottfräsfräs!" och: "Man är inte bög förrän man sväljer" väcker hejdlöst fnitter. Det gör det också när tpk-Sara försöker våldta #32 och han ligger utan röst och kvider efter hjälp från sina taskiga kompisar. Han lyckas dock brotta bort eländet innan det blir några dumheter. Det börjar bli dags att byta om till finsittningen och #32 bekräftar med Acats att vi får lov att byta om till OV efter sittningen. Vi går till vår lya och byter om till kostymer. En hel del grogg packas ner och vi är klara för middag. Utanför gör vi oss en grogg-gömma där vi stoppar våra drinkar. #32 bjuder närvarande stoppar på sin grogg. #31 ser ut som en pekines i nyllet, #28 både spottar och fräser, och #33 går med en surmulen min och spyr. #32 skrattar åt de "veka stackarna" och fortsätter att hälla i sig av brygden.

Vi går in till middagen och upptäcker att Acats har varit så himla snälla att vi får sitta vid samma bord i år och på kuppen vid ett bord bredvid deras. Tack för det! Vi snyltar till oss några glas fördrink var och ger oss sedan av in till middagsbordet. #32 hamnar med #28 och #31 på bordsänden och rygg i rygg med en hel serie roliga katter. Förrätten var inte helt lyckad, men varmrätten och efterrätten var suveräna. #31 får ett personligt pris för sin episod med hästen och vinnarna i (den lite oviktiga) pilkastningen får sina pris. En Acat bestämmer sig för att smiska upp #32 med en risfylld strumpa. Han knycker dock strumpan av katterna och ger dom en ordentlig omgång.

Vi har lite problem med att få fram mer vin då det inte finns några öppna barer och servitörerna vägrar att sälja mer till oss. Det ordnar sig dock då Acats ser till att få in massor med halvfulla vinflaskor som vi frikostigt får ta del av. Puss på er acats. Ungefär när punschen kommer in så börjar #28 muttra om att killen som spexar härmar Dj Steffo från P3 ganska hämningslöst. Han lugnar dock ner sig med ett glatt flin när han inser att det är den äkta varan som står på scen. Jajjemen, DGroup har fixat hit "Clownen luktar Bensin" från P3 och de bjuder på en hejdundrande show. Flickornas diskussion om hur snygga de är med en kuk i munnen får hela salen att vara tyst en stund. Efteråt ger #32 P3-gänget den fina rispungsstrumpan som present från dörrstopp och en av deltagarna gör skrattande några juck med den och tackar.

Middagen blir färdig och vi glider ut till grogg-gömman för att få i oss lite mer sprit. Vid det här laget börjar hela truppen att bli rejält packade, utom #33 som fortfarande är jättebakis och inte kan få i sig dricka. #31 och #32 börjar att gå på lite husesyn i kårallen. De hamnar i en massa konstiga rum och kök och prylar och till slut även på scenen. En papperssamling som ser ut som ett manus fångar deras intresse och de behåller det för framtida bruk. Det visar sig vara P3-gängets manus för deras uppträdande.

Nu händer något som tydligt bör klargöras. #31 och #32 hittade en trådlös mic på scenen och bestämde sig för att låna den och häckla CM lite när Feven uppträdde. De fortsätter att flumma runt ett tag, tills en av de ansvariga får se att de har den och snällt ber dom att lämna tillbaka den. #31 går till ljud och ljus-killen, ber om ursäkt och lämnar tillbaka micen. Han blir då helilsken, skäller ut #31 och börjar att knuffa omkring honom samtidigt som han skriker på vakter. När vakterna marcherar ut med #31 kommer en av dem med den oförglömliga kommentaren: "Jag vet inte varför, men han ska ut härifrån." Att #32 var med och genomförde buset brydde sig ingen om, de lade skulden helt på #31. En lång diskussion utanför kårallen tar plats, där #31 upprepar en något modifierad version av vad som hade hänt, han sade att de hittat micen på golvet utanför scenen och inte på scengolvet. #32 försöker hjälpa till och sade att de hittat micen på scengolvet. Det blir missmatch och vakterna blir skeptiska. Vakterna tycker dock att de är storsinta nog som inte polisanmäler #31 för stöld. Efter långa överläggningar blir han slutligen bannlyst från Kårallen och 31/32 har bara kvar möjligheten att gå till Skåland och festa vidare.

Det är nu vi får iden att klättra upp på taket. #28 och #32 börjar med att hjälpa #31 upp som där uppe undrar hur han ska ta sig ner igen. De hjälpsamma själarna som skickade upp honom har ingen aning så de bestämmer sig för att inte klättra upp själva. Efter ett tag kommer Acats och låser upp lokalen så vi kan börja festa. #31 som inte vågar klättra ner från taket är kinkig och vill att #32 ska ta emot honom där nere. Han inser att han skulle bli platt som en pannkaka om han försökte, så han låter bli och går in och festar i stället. Här ger sig fyra dagars festande till känna och #32 somnar till i en soffa. Detta uppmärksammar #31 (som tagit sig ner från taket genom att landa i en buske) genom att hälla öl på honom. #32 fräser till och somnar om. Nu får han dock cider över sig och vaknar med ett vrål. Nån måtta får det vara! #32 jagar efter #31 och finner att han låst in sig på dasset. Där har han dock varit otaktisk nog att däcka. #32 dyrkar upp låset och ger honom en välförtjänt dusch med russiangrogg.

I en av Skålands soffor sitter bland annat en tjej med ett jäkla temperament. Så fort någon kallar henne bitch så delar hon ut ett kok stryk. Förbaskat skoj. Det blir riktigt kul när #32 ställer sig i dörren samtidigt som hon ligger ovanpå tre killar utan att kunna flytta sig. När man då kallar henne för bitch så studsar hon upp och ner med ilskna fräsanden utan att kunna ta sig nånstans.

Nu börjar dock festen långsamt att ebba ut och det blir dags att ge sig hem och sova. Ännu ett superskojigt Dömd har nått sitt slut.

D-Group, och då särskilt den lilla ängeln Helena, TACK SOM FAAN!! Kattor och groupisar, ni är våra gudar och förebilder, ni jobbar röven av er för att vi ska ha det bra, TAAAAAAACK!!! =)